tisdag, 2. december 2003
Högsta Domstolen? Varför då?
Ett frikännande var väl helt uppenbart! Ja, ställt utom allt rimligt tvivel, tom. Ändå skall fallet nu upp i Högsta Domstolen, och jag förstår ingenting.
Låt mig berätta vad som hänt;
Jag och några väninnor var ute och roade oss. Vi hade en trevlig kväll med vin och fnitter. Vi blev även bjudna på varsin drink av en välklädd, något äldre, herre. Vi dansade och livet lekte.
På väg hem fick vi syn på herren som tidigare bjudit oss på drinkar, och bestämde oss för att råna honom. Sagt och gjort, vi slog ned honom, och snodde gubbens feta plånbok. Tro det eller ej, men karln hade mage att polisanmäla oss för detta!!
Det blev såväl Tingsrätts- som Hovrättsförhandlingar, men vi blev tack och lov frikända! Det som framkom under förhandlingarna var graverande;
  • Han strödde pengar omkring sig hela kvällen,
  • Han hade bjudit oss på drinkar,
  • Han var klädd i dyrbara kläder, och gav ett exklusivt intryck,
  • Vittnen berättade att han brukade bjuda kvinnor på dyra drinkar,
  • Han äger en BMW av senaste årsmodell,
  • Han bor fashionabelt, och har dyra vanor,
  • Det framkom att han brukar lämna in sitt kort i baren, och låta pengarna flöda,
  • Han har rykte om sig att vara en riktig "slösa"
Hur sjutton skulle vi ha kunnat förstå att han inte ville bli av med pengarna!?

Han påstår bla att han känner sig kränkt av rånet. Låt mig då tala om att det nog snarare är jag som skall känna mig kränkt! Jag är nämligen inte bekväm när en okänd man bjuder mig på en drink. Det vittnar på något sätt om en nedsättande kvinnosyn, och jag känner mig kränkt. Karln verkar ju ha ett näst intill omättligt behov av att göra av med pengar, så han borde väl snarast vara tacksam mot oss!
Han lade frivilligt pengar på att betala drinkar åt mig och väninnorna, sedan har han mage att göra en anmälan när vi på eget initiativ tar för oss ur plånboken.
Var finns logiken?

... comment