TRÖTT!!!
Ja, så stavas mitt tillstånd just nu. Vet inte varför, men jag har varit "narkostrött" hela dagen. Jag kan garantera att det inte beror på att jag sov endast en timme natten som gick. Såna baggisar är piece of cake för mig och min icke existerande dygnsrytm.
Men trött är jag!

Jag åkte på stan idag för att få ett utlåtande och kostnadsförslag ang. reparation av digitalkameran. Tyvärr glömde jag ta med mig kameran... Jaja, jag får väl åka på stan imorgon igen då. Eller någon annan dag.
Jag disträ? Nejdå, inte alls.
Jag kvistade också in på SkoAugust för att se om jag kunde hitta några skor att använda i min kommande karriär på Friskis & Svettis. Kläder tänker jag inte köpa, för jag har ett par gamla cykelbyxor sedan början av 90-talet, och en t-shirt kan jag nog rota fram. Det duger mer än väl åt mig. Men ett par skor kan ju vara bra att ha på fötterna, och jag var beredd att utan knussel slanta upp 100 - 150:- för det.
Gaahh!! De kostade från 895:- och uppåt. No way! säger jag. Det skulle aldrig någonsin falla mig in att betala så mycket pengar för ett par skor. Aldrig någonsin! Det får bli ett besök på Skokanonen e.dyl, för något måste jag ju ha på fötterna. Om de inte har skor till acceptabelt pris, så får jag väl köpa mig ett par sockeplast!

Det var lite kallt ute idag, så innan jag åkte på stan rotade jag (ok då, AG) fram min overall. Jag har inte använt den på X antal år, men tänker på den varje gång barnen tar på sig sina mysiga overaller. Nu bad jag helt sonika AG gå ut i förrådet och rota fram den.
Han kom in med den i ett grepp som om han hållit i en av Loves/Smillas allra värsta blöjor. Är den här sydd samtidigt som ABBA vann med Waterloo stönade han. Du får inte ha den på dig utomhus. Jag förbjuder dig fortsatte han.
Situationen mynnade dock inte ut i någon familjefejd. När jag försökte dra på mig overallen tog det obevekligen stopp när jag kom till höfterna (ok då, låren om det skall vara så jäkla noga!).
AGs förnöjda min var inte att ta miste på.

Jag har sedan många år planerat vad jag skulle göra om jag kammade hem storkovan på Lotto e.dyl (dock är jag ingen frekvent spelare, så det kanske dröjer innan det klirrar till).
Jag skall borra brunnar i u-länder. Bygga skolor och organisera mat- och klädtransporter. Tillhandahålla basal sjukvård. Ja, det finns många hål att stoppa i när pengarna börjar rulla in.
Ikväll såg jag Kalla fakta på TV4. Det handlade om vad som hänt sedan psykvården började skära ned. Det gör verkligen ont i hjärtat på mig, när jag ser hur illa dessa missbrukare och/eller psykiskt sjuka far, och jag la genast in dem i min storskrälls-budget.
Det är en stor skam att vi har människor som bor på gatan i Sverige! Det är 2003, och vi påstår oss vara ett välfärdsland; Up my..! säger jag! Om jag ska dra till med en floskel (och det gör jag ju gärna så snart jag får tillfälle), så är en kedja inte starkare än sin svagaste länk. Det är fullt applicerbart även på vår sk välfärd.
Även om jag naturligtvis/tyvärr inte kan hjälpa alla i denna svåra situation, så skulle jag så innerligt gärna vilja inrätta en värmestuga/ett boende (med långtidsplanering!) för dessa människor. Visst förstår jag att det vore ett obeskrivligt svårt jobb, men jag skulle knyta de allra bästa till mig.
Det är min fulla övertygelse att ingen vill leva ett sådant liv. Men tyvärr är det alltför många som "inte har råd" att tro på sig själva.
Och så finns det människor som förespråkar att narkotikan skall släppas fri! Kom igen, så tar vi en debatt säger jag.

Är det konstigt att man är trött?

Idag har vi städat, fejat och rensat. Jag tycker att vi gör det alltsom oftast, men behovet återuppstår snabbt. Vi har kommit en bra bit på väg, och skall fortsätta imorgon. I samband med denna röjning skall vi dessutom ge oss på förrådet, och tro mig - det är ingen barnlek... Föreningen ställer upp en kontainer en gång i kvartalet, och snart är det dags igen, och då är det mycket bråte som skall ut.
Ett stort glädjeämne i dagens städning var att vi (ok då, AG) hittade min fittring. Den har varit försvunnen en tid, och jag började nästan befara att den var borta för alltid. Men nu sitter den på mitt finger igen, och jag känner mig hel :)

Nä, annars har jag väl inte så mycket att skriva om. Vi spelade in Beckfilmen, och har just tittat på den. Nu skall lite tvätt hämtas in från tvättstugan, sedan är det dags att krama kudden.