Om det inte varit för min jojo-feber samt värkande hals och öron, så hade jag suttit i soffan hemma hos Shw och myst just nu. Istället sitter jag här med min såsiga skalle, och tycker synd om mig själv.
Men om berget inte kan komma till Mohammed, så är det som bekant berget som får komma till Mohammed. Alltså kom Shw och hennes syster (OBS! Inga jämförelser i övrigt mellan dessa två underbara kvinnor och ett berg! sic!) förbi här, som hastigast. De hade flera kassar, överfyllda med barnkläder, med sig.
Det var som en andra julafton att titta igenom dessa, och det var otroligt fina kläder. Underbara små Smilla-klänningar, tuffa Tintin-byxor och några tröjor som kommer falla Love i smaken, mm mm.
TACK!

AG gjorde mig uppmärksam på att blommorna i fönstret är på väg mot en säker död. Du håller på att frysa ihjäl dem, bannade han mig. Jamen, då får vi väl flytta på blommorna svarade jag.
Att döma av hans min hade han tydligen hoppats på att jag istället skulle komma till någon slags insikt om att fönstret skulle vara stängt på nätterna.
Jäkla frysprick!

Som sagt, så uppstår ett eskalerande kaos när Love är hemma från Lekis. De senaste två dagarna har varit fruktansvärt jobbiga, inte minst för AG, eftersom jag själv legat för ankar med feber och ont i halsen.
Ikväll gick Love upp till Marianne, för att tillbringa helgen där. Smilla somnade ungefär samtidigt, och genast infann sig ett underbart lugn. Febern har, tack och lov, lyst med sin frånvaro ikväll. Mina planer är att det skall fortsätta så. Imorgon är det nämligen tänkt att jag skall träffa Shw och hennes syster, och det ser jag fram mot!

Mobilen ringde, och till min stora förvåning - och glädje! - kvittrade Maja i andra änden.
Maja är en tjej jag lärt känna ganska väl genom mitt Ordspel-spelande. Vi har messat och mejlat en del, men detta var första gången vi talades vid. Maja bor ganska långt söderut, men om någon vecka skall hon trampa Uppländsk mark några dagar. Hon ringde alltså främst för att informera om att hon bjudit in sig till oss, vilket bara är kanonkul! Det skall bli jätteroligt att träffa henne, och kanske också guida runt henne lite i Uppsala (inför hennes kommande studier, hoppas jag).
Maja är ett (av många) exempel på att intelligens inte har med ålder att göra. Hon är exakt hälften så gammal ung som jag, och en mer skärpt och vaken människa har sällan skådats.