Det blev inte så värst många bilder tagna idag. Men ett par kan jag iaf bjuda på.


Me löööv hösten!


Jag vet, blixtljus suger. Men ärligt talat så orkar jag inte bry mig.
Ett litet smakprov på hur mina magneter ser ut.

Trueto var snäll och lånade ut sin kamera till oss några dagar, när han var här och fikade idag. Jag slogs av den geniala idén att jag då skulle ta tillfället i akt, och uppdatera i bildform under dessa dagar. Eftersom denna snillrika idé inte slog mig förrän efter midnatt, så har jag inga bilder från dagens gång att visa. Så jag visar istället stolt upp min nya mus, som jag fick av den snälla datortillbehörsfén idag. Om jag inte kommer på något att fota under morgondagen, så kanske ni får se det fina tangetbord som fén också lämnade här.
Om ni vill se ett smakprov på hur minikissarna ser ut, så får ni bege er till AGs sida. Jag misstänker att det kommer att dyka upp fler bilder på dem under de kommande dagarna.
Och du Trueto, du behöver inte ha bråttom hit för att hämta tillbaka kameran!

Regnet smattrar så där underbart på fönsterblecket. Vill inget hellre än gosa in mig i en tjock filt, och sätta mig i gungstolen framför ett vidöppet fönster med ett glas vin tillhands. Läsa, skriva och lyssna på klassisk musik. Titta ut över den mörka kvällshimlen, och känna fukten från regnet.
Men se, det blir inget av med det. Om fönstret skall öppnas måste katterna först låsas in i köket/på toaletten. Dessutom är Smilla vaken, så hela tanken är ogenomförbar.
Men ett glas vin har jag iaf!

För några månader sedan började Love intressera sig för dataspel. Å jäklar vad duktig han har blivit! Han kan starta, stänga av, installera program... you name it. I ett köra-radiobil-spel bygger han egna banor som ett rinnande vatten. Jag är grymt imponerad!
Ett av spelen han spelar är AirXonix, och det har fått mig biten. Men jag måste erkänna att jag känner mig lite fånig när lille fyraårige Love står bredvid och ger mig tips... Men sånt är lätt att svälja för en stolt mamma.
Var det någon som sa att datorer alena är av ondo för barn? Kom igen, så tar vi en diskussion!

Idag har AG och Tintin varit på bio. De såg Spiderman II, och sedan gick de och smörjde kråset på BK. Båda såg mycket nöjda ut när de kom hem. Tintin skrattade så tårarna rann när han berättade att de varit ensamma (!) i biosalongen.
Ikväll har Love gått till Marianne för att tillbringa helgen där. Välbehövligt för oss alla.

A (Tintins biologiska pappa) var här och köpte jultidningar av Tintin härom kvällen (någon hade tydligen till slut lyckats förklara för honom vad jultidningar är). Och jodå, det gick smärtfritt. Han gjorde sitt bästa för att fungera i möblerade rum, och han lyckades väl i det stora hela.
Han fick syn på en del av mitt hantverk, och berömde mig översvallande. Han skulle köpa både det ena och det andra, så snart han får pengar.
Jaja, det blir nog bra på sitt sätt.

Vi har drabbats av mördarflugor. Ja, vi kallar dem så. Det är till synes helt vanliga husflugor (kallar man dem väl för). De gör ju inte en fluga förnär, så vi har låtit dem vara. Tänkt att katterna tar dem en efter en.
Men!
Det har visat sig att detta inte är några vanliga flugor, utan mördarflugor! Så snart man gått och lagt sig, så går de till attack! De siktar på någon av de kroppsdelar som befinner sig utanför täcket, och sätter sig där. Och så biter de! Det svider till som bara f*n. Jag har aldrig varit med om något liknande. Någon som vet vad det handlar om?
(Nej, det är inte bromsar)

Min mobil ser ut att vara död.
*SORG*
Den har fungerat smärtfritt hittills, men idag när jag skulle ladda den, så var den bara död. AG plockade bort bakstycket på den, och det såg ut som att det runnit in kaffe i den (surprice). Jag vet med säkerhet att det inte kan ha hänt idag.
Den är totalt jävla superurladdad, och det är dessutom glapp i laddningskabeln. Men mobilen sitter iaf på laddning, och det är bara att hoppas på det bästa. Inköp av ny mobil ingår inte i denna månads budet. AGs mobil vandrade ju vidare förra veckan, efter att Smilla så duktigt duschat den. Han trodde för en stund igår att han fått igång den igen, men det visade sig att han inte hörde något när han försökte prata i den.
Mobiler, tangentbord, skärmar, stationära telefoner, video, cd-spelare och musar är förbrukningsvaror här. Fråga mig inte hur många av varje sort som gått åt de senaste åren.

Flisan sitter på fönsterbrädan. Hon kastar längtande blickar ut genom fönstret, och mordiska dito på oss. Men vi är hårdnackat obevekliga. Hon får inte gå ut igen innan hon är steriliserad.

AG är sjuk. Det verkar vara de där jäkla bihålorna som spökar igen. Och Tintin är sjuk. Han hade ont i huvudet hela dagen igår, och var väldigt hängig igår kväll, så han är hemma från skolan idag. Love säger att han är sjuk, men jag är inte säker på att det är helt sant.
Hur som helst, så är hela familjen hemma idag, och det är allt annat än roligt. Sura, griniga, gnälliga, sjuka och trötta. Nåja, jag är inte förkyld, men värken i höger axel gör att jag bara kan använda vänster arm.

Jag kan meddela att Trueto är vid liv. Jag pratade med honom igår, och han ligger hemma och är förkyld. Bredbandet har inte kommit igång, och abstinensen är svår. Men Robert har ju varit där med en massa TV-kanaler, så han överlever.

Tintin säljer ju jultidningar, och hade tänkt kränga några till A när han var här och fikade i lördags. Tyvärr glömde han det, så idag föreslog jag att han kunde ringa till A och fråga om han ville köpa.
Uppenbarligen fungerade inte kommunikationen mellan de två, så Tintin lämnade över luren till mig. Jag förstod genast mycket väl varför Tintin inte förstått vad A sagt och menat. Han var nämligen sitt sanna jag. Allt det han höll tillbaka i lördags, stod nu i full blom. Han hade fullt upp, och kunde inte komma ifrån (trots att hans huvudsakliga syssla är att gå och dra benen efter sig).

Jag: Tintin undrar om du vill köpa jultidningar.
A: Vad är det? Är det något de säljer för skolan?
J: Nej, han säljer för ett bokförlag.
A: Jaha. Vaddå, vill han träffa mig?
J: ..? Han hade tänkt att sälja jultidningar till dig när du var här i lördags, men glömde det. Då tyckte han att vi skulle skicka katalogen till dig, men jag sa att han kunde ringa istället. Det är ju onödigt att det skall ta flera dagar med postgång, när du kan komma förbi här.
A: Jaha. Jamen vad kostar de då?
J: Tja, allt mellan ett par tjugor och några hundra.
A: Jag vet inte... jag har så jävla dåligt med pengar.
J: Jaha.
A: Säljer de för skolan?
J: Nej, det är såna där jultidningar som barn springer omkring och säljer vid dörrarna.
A: Ok, då förstår jag. Men jag vet inte... Det lät ju på honom som att han vill att jag ska köpa flera hundra stycken.
J: ??? Man köper väl så många man vill.
A: Ja... Jag har inte tid nu. Jag är på väg hem till farsan. Och sen ska jag ner på stan. Jag är så jävla stressad nu.
J: Jamen vi kan ta det en annan dag.
A: Jaha... Men är det något de säljer för skolan?
J: Nej, det är jultidningar. Det kommer reklam om det i brevlådan, och så kan barnen gå omkring och sälja.
A: Jaha. Ja, det är klart att jag kan köpa, men jag har inga pengar nu.
J: Man betalar inte förrän vid leveransen.
A: Nähä... men.... Jag har så jävla mycket att göra. Kan jag ringa dig lite senare?
J: Ja, det kan du göra.
A: För jag vet inte... jag har så dåligt med pengar. Men jag tänkte att han kanske behöver en mobiltelefon.
J: ??? Nej, det behöver han inte.
A: Nähä... för jag tänkte... ni pratade ju om mobiltelefoner i lördags... och jag tänkte om han behöver en, och det är kris... då tänkte jag fixa en till honom.
J: ??? (hur skulle du ha råd med det, när du inte verkar kunna lägga ett par 20-lappar på en tidning?? Dessutom klarar vi oss bra utan "fixade" mobiltelefoner) Nej, han behöver ingen mobil.
A: Nähä... Men kan jag ringa dig imorgon, så får vi se...
J: Ja, gör det.
A: Men jag fattar inte... Är det något de säljer för skolan, eller?
J: (*SUCK*) Nej, han säljer för ett bokförlag, för sin egen skull.
A: Jaha, ok. Men då ringer jag dig imorgon. Och du, tack för i lördags, det var jättetrevligt. Gud, vad fin han är. Du har verkligen gjort ett jättebra jobb! Jag ringer imorgon. Hejdå.
J: Hejdå.

Ja, ovanstående är väl ganska typiskt för hur ett samtal med A kan låta. Dock med ett undantag - han förvånade mig mycket genom att berömma mig för att Tintin är en fin kille.