Märklig känsla. Alla våra avkommor sussade sött redan 21.30 ikväll. Det var välbehövligt. Att ha Smilla ensam hemma på dagarna är inget större besvär. Men när Love kommer hem och triggar lillsyrran... Ja jösses, det låter sig inte beskrivas i ord. Det är helt ofattbart vilket tempo de håller.
Att ingen av föräldrarna är helt kurant gör ju inte saken bättre. Om AG inte masar sig iväg till en läkare snart, så är det jag som pekar med hela handen och tvingar honom. Hans bihålor är inte snälla mot honom. För egen del känns det som att hjärnan är fylld av snor.

Trueto ringde idag, och berättade att katten Lukas är död. Usch så sorgligt!
Det är så hemskt när en familjemedlem rycks bort på det sättet. Jag lider verkligen med dem. Mina tankar går inte minst till dottern F, som firar sin 10-årsdag idag.
Bamsekramar till er alla!

Om mindre än en vecka kommer äntligen min Carra-syster! Åh, vad jag längtar efter henne!
Då skall vi äntligen ta den där ölen som ännu inte blivit av! Eller hur?

Det ser ut som att jag kommer att flytta. Jo, så blir det.
Nu pratar jag såklart inte om IRL, utan URL. Mer om det när det är dags (när det nu kan bli, dvs när jag drar tummen ur).
Redan nu vill jag dock skicka en varm kram till Carina.

Jag hade tänkt att det här skulle bli en lång uppdatering, där jag skulle delge er många av mina klokheter. Men eftersom barnen sover, så ter det sig nästan idiotiskt att inte själv försöka göra samma sak.

På återseende!