måndag, 1. december 2003
Första advent?
Jahaja, den här helgen har försvunnit i ett sjusjungande tjohej, och inte tusan vet jag vart den tog vägen. Jodå, några små fragment ska jag nog kunna skaka fram;
I fredags em kom älskade Jerry-vännen förbi på en fika (och vi fick minsann i oss en öl också!).
Barnen blev - som alltid - överlyckliga när Jerry kom. Jag vet inte vad det är, men han har en extrem dragningskraft på våra barn. De bara ääälskaaar honom - vilket inte är det minsta svårt att förstå!
Efter fika och trevligt umgänge svävade Jerry vidare till nya, djärva mål. Love tillbringade kvällen hos Marianne, och övriga familjen åt Pasta med Köttfärssås a la AG, och det smakade supermums!

Lördagen då... Tja, den gick väl ganska omärkt förbi. Det mest spännande som hände var väl att Smilla stoppade ned handen i en kökslåda och skar upp fingertoppen på en sån där "skärskiva" till en hushållsmaskin. Fingertoppar har ju en sällsynt förmåga att blöda ordentligt, och detta var inget undantag. Vi sköljde och torkade, men innan vi hann få på ett plåster på den lilla fingertoppen, så var hela handen full av blod igen. Och när vi väl lyckades klämma på ett plåster, så slet Smilla genast av det. Och blodet flödade ymnigt...
Vi insåg att vi måste "fästa" plåstret men något rejält, typ sjukhustape, men det hade vi ju naturligtvis inte hemma. Det var bara att kvista upp till Marianne, och se om hon hade någon. Det hade hon, såklart. Hon är en klippa, varesig man behöver synål, plåster eller bara allmän överlevnad.

Och idag, då... Tja, dagen började med att jag tog mig an disken (seriöst; varifrån kommer all disk!?!). Det slog tydligen an en ton om att det skulle vara städdag här idag, vilket inte alls var min tanke (jag hade ärligt talat ingen tanke alls, förutom att... det behövdes diskas!).
AG har, med god (?) hjälp av barnen, gjort såväl Tintins som Loves och Smillas rum representabla. Själv har jag... inte deltagit så väldigt mycket i de aktiviteterna...
Men jag diskade iaf!

Dagens olyckshändelse var väl när Smilla råkade tappa en konservburk på stortån. Hon stod vid köksskåpet och staplade burkar i allsköns ro. Då hampade det sig inte bättre än att en burk vita bönor ramlade ned rakt på stortån! Det resulterade i gråt och tandagnissel, samt blodvite. Den här gången räckte det, tack och lov, med ett plåster, lite blåsande och några pussar.

Ikväll ringde en mamma till en av Tintins klasskompisar. Hon höll på med städschemat, och undrade om det var ok att hon la in oss för att städa Torpet nästa helg. Tja, man kan ju inte säga så mycket annat än ja, och pang så var vi bokade för städning nästa helg.
Fritis är inlemmat i ett gammalt torp, och där med kallas det - fantasifullt nog - just Torpet.
Som grädde på moset kan jag berätta att vi helgen därefter skall städa lekis *vågen*

Imorgon måste jag banne mig ta tag i saken, och sätta r2s dunderglögg. Det känns inte helt fräscht att skura ur spyhinken för ändamålet, så jag får väl köpa en ny, obesudlad, hink.

Tintin verkar ha kommit in i en lovande spariver. Vanligtvis vill han absolut sätta sprätt på lördagspengen så fort det går (samtidigt som han när en önskan om att den skall finnas kvar i hans kassaskrin). Denna vecka fick han ju ingen lördagspeng, eftersom det var dubbel utbetalning förra veckan. Jag trodde, ärligt talat, att det skulle bli en hel det knorr denna vecka, men icke. Istället har han, gång på gång, räknat mynten i sin plånbok. Han har även insett att burkar/PET-flaskor ger avkastning. Idag när han och AG skulle till affären, så fick han några burkar/flaskor att panta - under förutsättning att han inte köpte något för pengarna, utan sparade dem.
Han kom stolt hem och visade upp mynten i sin hand, och la dem sedan i plånboken. Jag tror att det är någon Starwars-leksak som hägrar.

Antroposofisk miljö ger mindre allergier (vi får väl förmoda att Aftonbladet menar färre allergier).
Nej, jag har aldrig någonsin tvivlat på att vi gjort rätt, när vi placerat barnen inom Waldorf (trots städningen!).


Var det första advent idag? F´låt, jag missade det...

... comment