tisdag, 20. april 2004
Trött och sliten, men med framtidstro
thewitch, 02:37h
Jag har säkert jättemycket jag borde skriva om här, även om jag just nu inte kommer på något speciellt. Men jag svamlar väl på som vanligt.
I lördags stod jag och R på Vaksala torg. Det var soligt och skönt, men blåste lite väl mycket. Affärerna kunde väl ha gått bättre, men vi inhämtade en hel del lärdom till kommande försäljningstillfällen.
Det blev dessvärre ingen sömn för mig natten mellan fredag och lördag, så jag var ordentligt mör när vi kom hem från torget. Hela kroppen skrek av smärta, och de värkande fötterna sattes i ett ångande fotbad.
Jag har haft en djävulsk huvudvärk sedan i lördags em, men det verkar *peppar, peppar* som att den håller på att ge sig.
Flisans bebisar är nu drygt två veckor unga, och de blir ju bara sötare och sötare för varje timme som går.
Tidigare ikväll fick vi beskåda den första rymningen ur kattkorgen. Det var den äldste ulltussen i syskonskaran som kravlade sig över kanten, och gjorde ett par halvtappra försök att ta sig vidare. Jisses, det tar väl inte mer än en vecka innan man har alla tre ulltussar virvlande omkring här.
Av den barnfria helg vi trodde att vi skulle få nu blir intet. Den tilltänkta barnvakten kunde inte. Men vi spottar i nävarna och tar nya tag.
Vi satsar på att den barnfria helgen går av stapeln i början av maj istället. Att vi då dessutom skall umgås med kära vänner gör ju inte saken sämre.
Imorgon skall jag göra något spännande. Eftersom jag inte vet om det leder någonvart eller ej, så avvaktar jag innan jag berättar om det här. Men ni får gärna hålla tummarna ändå.
I lördags stod jag och R på Vaksala torg. Det var soligt och skönt, men blåste lite väl mycket. Affärerna kunde väl ha gått bättre, men vi inhämtade en hel del lärdom till kommande försäljningstillfällen.
Det blev dessvärre ingen sömn för mig natten mellan fredag och lördag, så jag var ordentligt mör när vi kom hem från torget. Hela kroppen skrek av smärta, och de värkande fötterna sattes i ett ångande fotbad.
Jag har haft en djävulsk huvudvärk sedan i lördags em, men det verkar *peppar, peppar* som att den håller på att ge sig.
Flisans bebisar är nu drygt två veckor unga, och de blir ju bara sötare och sötare för varje timme som går.
Tidigare ikväll fick vi beskåda den första rymningen ur kattkorgen. Det var den äldste ulltussen i syskonskaran som kravlade sig över kanten, och gjorde ett par halvtappra försök att ta sig vidare. Jisses, det tar väl inte mer än en vecka innan man har alla tre ulltussar virvlande omkring här.
Av den barnfria helg vi trodde att vi skulle få nu blir intet. Den tilltänkta barnvakten kunde inte. Men vi spottar i nävarna och tar nya tag.
Vi satsar på att den barnfria helgen går av stapeln i början av maj istället. Att vi då dessutom skall umgås med kära vänner gör ju inte saken sämre.
Imorgon skall jag göra något spännande. Eftersom jag inte vet om det leder någonvart eller ej, så avvaktar jag innan jag berättar om det här. Men ni får gärna hålla tummarna ändå.
... comment