Aaahhhh!! Åh, vilken härlig dag!
Jag vaknade, som sagt, sent. Men innan dess hade Tintin knuffat på mig, och frågat om han fick åka hem till Rasmus och sova över där (han pratade med Rasmus i telefonen). Visst fick han det. Jag somnade om direkt, och AG masade sig upp för att packa en övernattningsväska, och vinka av Tintin när han blev hämtad. Tidigare hade Tintin knuffat på AG och sagt att han ville ha "poängpengar". Vi har nämligen arbetat fram ett "poängsystem" där Tintin med olika poäng (utifrån olika göromål) kan dryga ut sin lördagspeng. Nu hade han diskat, och ville ha betalt :)
Det är tur att Tintin är så pass stor och duktig som han är. Han är ganska självgående, och mycket ansvarstagande.

Ikväll fick jag en klump av vemod i magen (alla mammor där ute i cyberrymden vet vad jag pratar om). Jag hade ju bara sömndrucket svarat på Tintins fråga imorse, och sov sedan när han åkte hemifrån. Jag hade inte träffat min lilla stora älskling på hela dagen!
Naturligtvis var jag tvungen att ringa hem till Rasmus och prata med honom!
Han verkade mest besvärad, och tycktes inte alls förstå varför jag ringde. De hade lekt och stojat hela dagen, och nu satt de och spelade TV-spel. Och ni ska inte tro att han besvarade mitt pusspuss eller jag älskar dig. Han lät mest bara besvärad.
Det är sådana där telefonsamtal som gör dig till en pinsam morsa sa AG när jag lagt på luren.
Jaha.
Men jag kände mig iaf bättre till mods efter att ha hört Tintins röst.
Så det så!

Regnet har smattrat behagligt på fönsterblecket hela kvällen, och gör det fortfarande. Underbart!
Hoppas bara att vädret är bättre imorgon kväll, för då skall jag och Tintin gå och se Gamla Uppsala Spelet. Marianne (inte att förväxlas med den Marianne som Love brukar vara hos, och därför from nu kallad "Marianne på hörnet") kom härom dagen och gav oss två fribiljetter. Hon och maken Owe (båda pensionärer, och drabbade av såväl cancer som tumörer - vilket de besegrat mot läkarnas odds, och det tuffaste och fartigaste par jag känner!) är nämligen engagerade i detta evenemang sedan det startade (för 17 år sedan).
Förra året var jag och Tintin och tittade på Gamla Uppsala Spelet för första gången, och vi var båda trollbundna. Det är ett fantastiskt skådespel, och en lärorik lektion i Uppsalas historia.
Mamma, när ska vi gå och titta på de där stora snopparna? frågade Tintin när Marianne på hörnet varit här och lämnat biljetterna.
I en av scenerna gestaltas nämligen önskan om god växtlighet av dansare försedda med enorma organ. Och det var tydligen Tintins bestående minne av skådespelet :)

Ikväll har jag suttit i min älskade gungstol och virkat. Det är så fantastikt rogivande och otroligt roligt att virka. Tänk att det skulle ta mig så gott som 40 år att inse det. Men bättre sent än aldrig!
Hittills har jag ju virkat "pridefärgade" hättor, men idag började jag komplettera med att virka hättor i bi-färger.
Jag är både stolt över, och imponerad av resultatet!

En dag återstår av helgen. Helst skulle jag vilja sänka ned mig i ett varmt bubbelbad med en intressant bok. När vattnet kallnat skulle jag kunna fortsätta läsandet i gungstolen (gärna samtidigt som regnet knackar mot rutan - bara det har slutat till kvällens föreställning!).
Men jag tror att större delen av morgondagen får vikas åt städande och tvättande. Men förhoppningsvis får jag möjlighet att läsa lite också.