Vi har ingen telefon!
Jo vi har en, men vi vet inte var den är.
Vi har nämligen en telefon i det här hushållet (mobiler exkluderade), och av praktiska skäl så är det en sån där bärbar sak. Den sitter på laddning på nätterna (om vi kommer ihåg det), men under dagarna far den omkring lite överallt.
Nu är den borta (och jag har två huvudmisstänkta!). Vi har försökt att ringa till den (via mobilerna) och söka den via basen, men det är som förgjort eftersom den tydligen är urladdad.
*suck*
Vi har verkligen letat överallt! Ja, vi har tom letat i buskarna utanför vardagsrumsfönstret (där vi hittade diverse onämnbara pinaler när barnen hittat vår gömma av "leksaker för vuxna"), men den står inte att finna!
Om den inte kommer tillrätta under morgondagen, så ser jag ingen annan lösning än att köpa någon simpel telefon hos Clas Ohlson.

Morgondagen, ja. Det är visst midsommar, men vi har inga som helst planer. Om vädret tillåter, så tar vi väl med oss barnaskaran ut på en picknick.

Idag ville det sig inte bättre än att hela familjen begav sig in till stan. För att göra det så enkelt som möjligt för oss, och för att välja minsta motståndets lag, så bestämde vi oss för att inta föda på Mc Äckel.
Jomentjenare!
Tre Happy Meal med chicken Mc Äckel + Big Tasty & Co + Mc Chicken & Co beställdes. Inte alltför komplicerat kan man tycka.
Kassören tryckte på så många knappar på kassapparaten att det tog honom mååånga minuter att komma fram till att vi skulle betala 205:-
Ok.
Sedan släntrade han villrådigt omkring bakom disken, innan han efter (minst!) fem minuter meddelade "köket" vad de skulle packa.
Hans släntrande fortsatte, och ingen av oss (antagligen inte ens han) förstod vad vi väntade på. När han släpade fram vår läsk passade vi på att ställa en fråga (på order av Tintin) om leksaken som ingick i Happy Meal. Detta fick honom att börja prata med några arbetskamrater som inte var i tjänst, men likväl satt i "restaurangen" (*döhh* get a life!). Men något svar fick vi inte.
Hoppsan, nu kom han visst på att han borde tala om för "köket" att de skulle tillverka en sån där kycklingburgare också.
Se där!
När vi kom till McÄckel stod inte en enda levande själ i kö. Nu slingrade sig köer i det oändliga. "Vår" kassörs medarbetare (jo, det var bara två kassor öppna) hade slut på växel, och hon stod helt handfallen som hon väntade på att hjälpen skulle falla ned från himlen.
Smilla och Love hade vid det här laget tröttnat på bollhavet, och hasade omkring i ett barnstolsrace på golvet.
Om vår kassör inte dyker upp inom rimlig framtid så går vi, bestämde vi oss för.
Han dök inte upp.
Vi stoppade ned småttingarna i vagnen, och gick tvärs över gatan till BK. (Jag undrar fortfarande vad kassören tänkte när/om han kom tillbaka till disken, där han under stort besvär lyckat släpa fram läsk och pommes frites - varav det senare kallnat för länge sedan).
På BK fick vi maten - nytillagad - snabbare än om vi hade stått kvar vid tisken på McÄckel.
Jojo.
Medan vi stod i kassan på BK drog sig barnen, sin vana trogen, mot bollhavet. Helt ok för oss.
När beställningen var utförd styrde jag min kosa mot ett lämpligt bord (dvs i närheten av bollhavet) med ketchup och sugrör och salt och peppar och servetter. Halvvägs framme vid utvalt bord mötte jag en naken Smilla!
Jodå, hon hade slitit av sig alla kläderna i bollhavet, och sprang omkring iförd endast blöja.
Jamen jävlar vilken bra förälder man kände sig som då, då.

Har ni hört talas om penntricket?
Det går (tydligen) ut på att man sätter en penna under bröstet, och får den att sitta kvar där utan hjälp. Om den sitter kvar, påstås det vara ett tecken på att man har hängbröst.
Kära vänner, låt mig berätta att jag utan problem får en shampooflaska att sitta kvar!
Kanske även en bal toapapper skulle sitta säkert. Vad vet jag. Jag har inte testat.

En titt i brevlådan visade att en kär vän skickat ett brev.
*mumlar i magen av välbeghag över att ha fått ett riktigt brev*
Hon hade läst ett kåseri, och av någon osökt anlednig kommit att tänka på oss.
Vaddå, säger jag. Består inte varje människas bekymmer av hur man får ut en macka ur videon, eller huruvida det är näringsrikt när barnen på eget bevåg (och med stor aptit) intar pasta med jordgubbsylt eller pannkakor med ketchup!?!
Skulle vårt liv vara ett kåseri!?
Vad annat kan man vänta sig av någon som påstår att mitt arsle skulle rymma en hel galax?!
:p