... newer stories
tisdag, 21. december 2004
En iakttagelse
thewitch, 04:27h
Tittar in på Expressens sida och möts av rubrikerna
Dödsskjutning i Malmö
Ulf Olsson dömt för mordet på Helén Nilsson
20 till sjukhus sedan buss kraschat in i husvägg
Annica, 35, hittad död
Man rånad i bostaden
Fyra gripna efter biljakt
Här spränger de varuhuset
Därefter kan man göra webbtestet Är du deprimerad? Ja, vem fan blir inte deprimerad...
Dödsskjutning i Malmö
Ulf Olsson dömt för mordet på Helén Nilsson
20 till sjukhus sedan buss kraschat in i husvägg
Annica, 35, hittad död
Man rånad i bostaden
Fyra gripna efter biljakt
Här spränger de varuhuset
Därefter kan man göra webbtestet Är du deprimerad? Ja, vem fan blir inte deprimerad...
... link (0 Kommentare) ... comment
never knowing he’s astray keeps on going anyway
thewitch, 03:54h
Igår sov vi oförskämt länge, vilket Love och Smilla utnyttjade. Eftersom de inte kunde ta sig in i köket (som var låst!), så tog de sig in i Tintins rum istället (Tintin sov över hos en kompis, och vi hade glömt att låsa hans dörr...). Där roade de sig bla med att öppna alla återstående luckor i Tintins julkalender, och så plundrade de hans båda chokladkalendrar... *suck*
Efter en sen frukost gav jag mig iväg till Rusta och kom nöjd därifrån, om än en tusenlapp fattigare. Jag hämtade Tintin på hemvägen, och hans ögon tindrade förväntansfullt när han såg de överfulla kassarna. Men, stor och duktig som han är, så var han noga med att inte försöka smygtitta i dem ;)
När jag kom hem hade Lilla Mysan varit här med en julhälsning. Tack snälla, gulliga du!
Jag varvar julförberedelser med sjukdom. Ipren hjälper mig att stå på benen. Ungefär var femte timma är jag på väg att "vissna", men då är det bara att ta en tablett, och vips så är jag som en ny människa (nåja, åtminstone bättre begagnad). Jag vilar/sover så snart jag kommer åt, och rösten är förföriskt whiskyhes (tyvärr utan något whiskyintag).
Och idag har julförberedelserna fortsatt (surprice!). Love har varit på lekis, så det fungerade ganska bra att vi andra delade upp oss och sprang på stan. Jag och Tintin passade på att äta lunchbuffé på en kinesisk restaurang. Tintin är stolt och glad över att vara så stor att han kan gå ut med mamma, och äta på restaurang ;) Och vad han åt! Jag har nog inte sett honom trycka i sig så mycket mat sedan vi var ute och åt på en mongolisk restaurang med ett gäng url-människor.
Ska jag ta det som en hint om vad han tycker om min matlagning...
Mitt i dagens julhandel stannade Tintin upp och sa allvarligt Men mamma, tänk om du inte får några paket? Men han behöver inte oroa sig. Jag och AG har redan inhandlat ett par julklappar åt oss själva (men vi struntar i sådant där tjafs som att slå in dem, vi började använda dem direkt!). Först och främst blev det naturligtvis en kaffebryggare. Och så har vi köpt en våg... Vi tävlade om vem som kunde gissa sin vikt mest korrekt. Jag vann! Det diffade bara på ett hekto (men om jag hade kissat innan vägningen, så hade det nog blivit exakt). AG gissade fel på fyra kg. Dessvärre var han fyra kilolättare mindre tung än vad han trodde.
Efter en sen frukost gav jag mig iväg till Rusta och kom nöjd därifrån, om än en tusenlapp fattigare. Jag hämtade Tintin på hemvägen, och hans ögon tindrade förväntansfullt när han såg de överfulla kassarna. Men, stor och duktig som han är, så var han noga med att inte försöka smygtitta i dem ;)
När jag kom hem hade Lilla Mysan varit här med en julhälsning. Tack snälla, gulliga du!
Jag varvar julförberedelser med sjukdom. Ipren hjälper mig att stå på benen. Ungefär var femte timma är jag på väg att "vissna", men då är det bara att ta en tablett, och vips så är jag som en ny människa (nåja, åtminstone bättre begagnad). Jag vilar/sover så snart jag kommer åt, och rösten är förföriskt whiskyhes (tyvärr utan något whiskyintag).
Och idag har julförberedelserna fortsatt (surprice!). Love har varit på lekis, så det fungerade ganska bra att vi andra delade upp oss och sprang på stan. Jag och Tintin passade på att äta lunchbuffé på en kinesisk restaurang. Tintin är stolt och glad över att vara så stor att han kan gå ut med mamma, och äta på restaurang ;) Och vad han åt! Jag har nog inte sett honom trycka i sig så mycket mat sedan vi var ute och åt på en mongolisk restaurang med ett gäng url-människor.
Ska jag ta det som en hint om vad han tycker om min matlagning...
Mitt i dagens julhandel stannade Tintin upp och sa allvarligt Men mamma, tänk om du inte får några paket? Men han behöver inte oroa sig. Jag och AG har redan inhandlat ett par julklappar åt oss själva (men vi struntar i sådant där tjafs som att slå in dem, vi började använda dem direkt!). Först och främst blev det naturligtvis en kaffebryggare. Och så har vi köpt en våg... Vi tävlade om vem som kunde gissa sin vikt mest korrekt. Jag vann! Det diffade bara på ett hekto (men om jag hade kissat innan vägningen, så hade det nog blivit exakt). AG gissade fel på fyra kg. Dessvärre var han fyra kilo
... link (0 Kommentare) ... comment
söndag, 19. december 2004
that’s how I started the show
thewitch, 02:06h
I torsdags tog vi en promenad till Gränby Centrum. Jag kände en enorm motvilja mot det, men tvingade mig eftersom jag insåg att både kroppen och själen behövde promenaden.
(Och visst var det stärkande när det väl var gjort. Undrar om det är samma sak att ta itu med träning. Jag inser ju att jag skulle må bra på alla plan av att komma igång, men jag kan bara inte förmå mig.)
På Gränby uträttade vi några snabba ärenden, samt handlade vad som behövdes för att senare trolla ihop en middag. AG lyckades häva ur sig vad som kom att betecknas som "Dagens visdomsord". Det var när han med förförisk stämma nästan stönade fram
Åh, snart sprutar det i munnen!
Detta klämde han ur sig mellan montrarna med smörgåspålägg och potatissallad. Han såg totalt oförstående ut när jag vek mig dubbel av skratt. Han hade ju bara försökt att med ord illustrera vad salivkörtlarna tyckte om det mumsiga smakprov han just bjudits på i en av montrarna.
Efter avslutad Gränbyrunda satte vi oss på bussen och åkte ut till Hågaby för att hämta grabbarna.
Love skulle tillbringa kvällen och natten hos Marianne, och min tanke var att jag och Tintin skulle baka saffransbullar på kvällen (nej, det blev inte gjort förra helgen). Men när vi kom hem kändes det som att någon stoppat ned ett febrigt rivjärn i halsen på mig. Jag somnade innan Bollibompa, och sov i sex timmar! Wow! Efter att ha varit vaken någon timma runt midnatt somnade jag om igen, och sov hela natten. Underbart!
Jag var visserligen fortfarande sjuk när jag vaknade på morgonen, men kroppen jublade av lycka över att ha fått sova.
Fredagen gick till största delen åt till att sova. Tintin var ledig på dagen och hade avslutning på kvällen. Jag hade trott att jag skulle orka ta mig iväg dit om jag vilade och sov på dagen, men inte då. Det kändes verkligen supersunkigt att missa avslutningen. Inte minst med tanke på att Tintins klass skulle spela en pjäs, vilken Tintin pratat livligt om den senaste veckan. Tintin spelade ett av fåren (pjäsen handlade om Jesu födelse), och det var en roll han tog på största allvar (hade en fröken berättat för oss).
Tack och lov, så verkade inte Tintin alltför ledsen över att jag inte kunde sitta i publiken. AG, Love och Smilla var ju där, så han var nöjd ändå.
Och idag är (var) det lördag. Till följd av allt sovande de senaste dygnen, så vaknade jag redan vid tresnåret (!). Det var ganska behagligt att under några timmar mjukstarta dagen i ensamhet.
Efter att jag lyckats skrämma liv i övriga familjen tog jag med mig Love och åkte till vårt handelsmecka Gränby Centrum. Det som jag i mina beräkningar hade avsatt en halvtimma för, visade sig ta två timmar. Men vi kom helskinnade hem iaf. Och hemma var det bara att kavla upp ärmarna och hjälpa AG, som var i full färd med att städa.
Vid lunchtid kom svärfar, som idag hade ärende som Tomtens lilla hjälp-Nisse. Det mesta av det han hade med sig stuvades in i förrådet, utan att passera barnens ögon. Men så hade han också med sig sin gamla dator (vilken jämfört med hushållets befintliga burkar får betraktas som ett tekniskt underverk).
Sedan denna dators ankomst har AGs ögon tindrat likt ett barns dito på julafton, och han är inte riktigt kontaktbar ;)
Efter svärfars besök satte jag och Tintin oss på bussen. Han skulle övernatta hos en kompis, och jag skulle ta tillfället i akt att agera Tomtens lilla hjälp-Nissa. När Tintin var avlämnad ökade jag värdet på H&Ms aktier.
Visst, jag minns sedan jag själv var liten att det inte var så roligt att få kläder i julklapp. Men jag tror faktiskt att jag lyckades köpa sådant som kommer att falla de små liven i smaken.
Och så till något som väl får gå under rubriken "Dagens bekännelse".
Jag har snattat! Jo, jag snattade en läsk på Hemköp. *skäms*
Nej förresten, jag skäms inte alls. Efter att ha sprungit omkring i div butiker på stan, så kvistade jag in på Hemköp för att inhandla middagsmat. Jag var stressad, kassarna var tunga, och jag svettades värre än en hel hord klimakteriekossor. Eftersom jag inte var på humör för att ställa mig med ett långkok, så fick det bli färdiggrillad kyckling och potatissallad till middag. Och så var jag tvungen att på stört fylla på mitt vätskeförråd, så jag stoppade ner en flaska Sprite i vagnen.
När jag sedan stod och stoppade ner varorna i kassen, såg jag att jag missat att lägga upp läskflaskan i kassan. Den hade liksom gömt sig bakom min väska i vagnen. Min spontana reaktion var att vända mig till kassören och betala för den, men... näfan, jag sket i det!
So sue me!
Här känner jag att det är på sin plats att jag (om inte annat, så för att försöka ställa mig själv i bättre dager) berättar om AGs snatteri, som måste betecknas som betydligt grövre (eller hur!?);
Detta utspelade sig för kanske tre år sedan, och platsen var (naturligtvis) Gränby Centrum. Vi stod vid kassan och hade just börjat lasta ur vår överfulla vagn när vi enades om att vi nog ändå skulle köpa den där plattan öl som såldes billigt. Medan jag fortsatte lasta upp varor kilade AG iväg och hämtade en platta. När han kom tillbaka traskade han genom kassan med ölplattan och gav en nick i samförstånd till kassören, som nickade tillbaka. AG började packa varor, och jag betalade.
När vi kom hem funderade vi över summan av våra inköpta varor. Vi tyckte att det blev lite för "billigt", och det är ju inte ofta man känner så. När vi gick igenom kvittot upptäckte vi att ölen inte blivit inslagen.
AG hade alltså snattat en hel platta öl! Visst är det värre än en liten flaska läsk? Eller hur!?
(Och visst var det stärkande när det väl var gjort. Undrar om det är samma sak att ta itu med träning. Jag inser ju att jag skulle må bra på alla plan av att komma igång, men jag kan bara inte förmå mig.)
På Gränby uträttade vi några snabba ärenden, samt handlade vad som behövdes för att senare trolla ihop en middag. AG lyckades häva ur sig vad som kom att betecknas som "Dagens visdomsord". Det var när han med förförisk stämma nästan stönade fram
Åh, snart sprutar det i munnen!
Detta klämde han ur sig mellan montrarna med smörgåspålägg och potatissallad. Han såg totalt oförstående ut när jag vek mig dubbel av skratt. Han hade ju bara försökt att med ord illustrera vad salivkörtlarna tyckte om det mumsiga smakprov han just bjudits på i en av montrarna.
Efter avslutad Gränbyrunda satte vi oss på bussen och åkte ut till Hågaby för att hämta grabbarna.
Love skulle tillbringa kvällen och natten hos Marianne, och min tanke var att jag och Tintin skulle baka saffransbullar på kvällen (nej, det blev inte gjort förra helgen). Men när vi kom hem kändes det som att någon stoppat ned ett febrigt rivjärn i halsen på mig. Jag somnade innan Bollibompa, och sov i sex timmar! Wow! Efter att ha varit vaken någon timma runt midnatt somnade jag om igen, och sov hela natten. Underbart!
Jag var visserligen fortfarande sjuk när jag vaknade på morgonen, men kroppen jublade av lycka över att ha fått sova.
Fredagen gick till största delen åt till att sova. Tintin var ledig på dagen och hade avslutning på kvällen. Jag hade trott att jag skulle orka ta mig iväg dit om jag vilade och sov på dagen, men inte då. Det kändes verkligen supersunkigt att missa avslutningen. Inte minst med tanke på att Tintins klass skulle spela en pjäs, vilken Tintin pratat livligt om den senaste veckan. Tintin spelade ett av fåren (pjäsen handlade om Jesu födelse), och det var en roll han tog på största allvar (hade en fröken berättat för oss).
Tack och lov, så verkade inte Tintin alltför ledsen över att jag inte kunde sitta i publiken. AG, Love och Smilla var ju där, så han var nöjd ändå.
Och idag är (var) det lördag. Till följd av allt sovande de senaste dygnen, så vaknade jag redan vid tresnåret (!). Det var ganska behagligt att under några timmar mjukstarta dagen i ensamhet.
Efter att jag lyckats skrämma liv i övriga familjen tog jag med mig Love och åkte till vårt handelsmecka Gränby Centrum. Det som jag i mina beräkningar hade avsatt en halvtimma för, visade sig ta två timmar. Men vi kom helskinnade hem iaf. Och hemma var det bara att kavla upp ärmarna och hjälpa AG, som var i full färd med att städa.
Vid lunchtid kom svärfar, som idag hade ärende som Tomtens lilla hjälp-Nisse. Det mesta av det han hade med sig stuvades in i förrådet, utan att passera barnens ögon. Men så hade han också med sig sin gamla dator (vilken jämfört med hushållets befintliga burkar får betraktas som ett tekniskt underverk).
Sedan denna dators ankomst har AGs ögon tindrat likt ett barns dito på julafton, och han är inte riktigt kontaktbar ;)
Efter svärfars besök satte jag och Tintin oss på bussen. Han skulle övernatta hos en kompis, och jag skulle ta tillfället i akt att agera Tomtens lilla hjälp-Nissa. När Tintin var avlämnad ökade jag värdet på H&Ms aktier.
Visst, jag minns sedan jag själv var liten att det inte var så roligt att få kläder i julklapp. Men jag tror faktiskt att jag lyckades köpa sådant som kommer att falla de små liven i smaken.
Och så till något som väl får gå under rubriken "Dagens bekännelse".
Jag har snattat! Jo, jag snattade en läsk på Hemköp. *skäms*
Nej förresten, jag skäms inte alls. Efter att ha sprungit omkring i div butiker på stan, så kvistade jag in på Hemköp för att inhandla middagsmat. Jag var stressad, kassarna var tunga, och jag svettades värre än en hel hord klimakteriekossor. Eftersom jag inte var på humör för att ställa mig med ett långkok, så fick det bli färdiggrillad kyckling och potatissallad till middag. Och så var jag tvungen att på stört fylla på mitt vätskeförråd, så jag stoppade ner en flaska Sprite i vagnen.
När jag sedan stod och stoppade ner varorna i kassen, såg jag att jag missat att lägga upp läskflaskan i kassan. Den hade liksom gömt sig bakom min väska i vagnen. Min spontana reaktion var att vända mig till kassören och betala för den, men... näfan, jag sket i det!
So sue me!
Här känner jag att det är på sin plats att jag (om inte annat, så för att försöka ställa mig själv i bättre dager) berättar om AGs snatteri, som måste betecknas som betydligt grövre (eller hur!?);
Detta utspelade sig för kanske tre år sedan, och platsen var (naturligtvis) Gränby Centrum. Vi stod vid kassan och hade just börjat lasta ur vår överfulla vagn när vi enades om att vi nog ändå skulle köpa den där plattan öl som såldes billigt. Medan jag fortsatte lasta upp varor kilade AG iväg och hämtade en platta. När han kom tillbaka traskade han genom kassan med ölplattan och gav en nick i samförstånd till kassören, som nickade tillbaka. AG började packa varor, och jag betalade.
När vi kom hem funderade vi över summan av våra inköpta varor. Vi tyckte att det blev lite för "billigt", och det är ju inte ofta man känner så. När vi gick igenom kvittot upptäckte vi att ölen inte blivit inslagen.
AG hade alltså snattat en hel platta öl! Visst är det värre än en liten flaska läsk? Eller hur!?
... link (0 Kommentare) ... comment
torsdag, 16. december 2004
Kära Tomten,
thewitch, 00:55h
Det här blir min fyrtionde jul, och jag har aldrig tidigare skrivit en önskelista. Därför hoppas jag att det är ok att jag skriver en nu. Och jag hoppas att du förlåter att jag är egoistisk, och inte önskar mig sådant som fred på jorden och slut på all svält och allt elände.
Högst uppe på önskelistan står nog enweekend vecka på ett lugnt och mysigt pensionat. Jag lovar att inte ta med mig någon dator, även om jag redan nu vet att det kommer innebära abstinens. Men tanken med vistelsen är ju att jag ska ta det lugnt, och gå in i mitt eget nirvana. Och visst innebär det att jag kommer att skriva en hel del - för hand! Undrar om jag kommer ihåg hur man gör...
Mobilen måste jag nog ta med mig. Inte för att söka kontakt med omvärlden, utan för att kunna bli nådd (du vet hur det är när man har barn, och är en orolig hönsmamma).
Om det inte går att fixa en pensionatvistelse, så går det bra med ett presentkort på Fyrishovs Spa.
Sedan önskar jag mig det där huset som jag hittade för en tid sedan. Läget är otroligt bra; nära till både stan och skogen. Trädgården är lagom stor, och katterna skulle kunna vara ute. Visserligen får barnen lika långt till lekis/skolan som de har nu, men det är smällar man får ta.
Om huset inte går att fixa, så går det bra med en ny kaffebryggare istället. Den nuvarande gick nämligen sönder idag. Vi har inte ens haft den i två år, men med hänsyn till den mängd kaffe vi häller i oss, så var den säkert 250 år, räknat i kaffebryggare-år.
Vidare önskar jag mig en minivan. Då skulle hela familjen kunna åka bil bekvämt.
Om du inte hittar någon minivan, så kan vi ta ett trepunktsbälte till sittplatsen i mitten i baksätet på nuvarande bilen. Smilla är så stor att hon snart kan byta från barnstol till sittkudde, och då vill man ju kunna ha alla barnen där bak.
Jag önskar mig också ett helt dygn då barnen inte skriker och bråkar med varandra. Om det är en omöjlighet, så önskar jag mig istället en stor förpackning öronproppar.
Och så önskar jag mig något som jag egentligen inte vill önska mig, nämligen ett terminskort på Friskis & Svettis.
Jag menar, egentligen är jag ju lite för lat för att hålla på med trappmaskiner, roddmaskiner och allt vad det heter. Dessutom äger jag inga hippa träningskläder, och skulle heller aldrig slänga ut pengar på något sådant. Men samtidigt är jag ganska avundsjuk på Jerry att han kommit igång med träning. Så om det är ok att man tränar i en urtvättad t-shirt och ett par dito mjukisbrallor, så må det vara hänt.
Annars kan jag nöja mig med ett par gångstavar och en våg.
När jag ändå är igång, så kan jag ju inte avstå från att planka den önskan Tintin framförde en jul för några år sedan; Tio stora svarta sopsäckar fyllda med hundralappar.
Om du inte hittar några sopsäckar, så går det lika bra med en trisslott.
Presentkort hos någon flink massör skulle sitta fint. Men om ingen flink massör står att finna, så kan jag nöja mig med några sådana där stora, superlyxiga badlakan.
Jag önskar mig även en barnfri helg för mig och AG. Och till denna önskan kan jag inte se några alternativ. I värsta fall får väl Tomten själv vara lekfarbror över en weekend, så att jag och AG kan ligga i sängen och titta på film, dricka vin, beställa pizza, umgås och äta gott utan att det finns några "störande moment" runt omkring.
Sist men inte minst, så önskar jag mig en hemhjälp. Han/hon skall tvätta och stryka med samma glädje som han/hon tömmer kattlådan och går ut med soporna. Det gör ingenting om han/hon har goda kunskaper i matlagning. Ev. praktik på en pizzeria ses som ett extra plus.
Om det inte finns någon hemhjälp att tillgå, så kanske jag kan nöja mig med en ny dammsugare. Om inte heller det är möjligt, så går det även bra med en damsugare.
Jag hoppas att du inte ser mina önskningar som alltför extravaganta. Jag har, som sagt, aldrig önskat något tidigare, och jag är en (ganska) snäll människa.
Tack på förhand!
Högst uppe på önskelistan står nog en
Mobilen måste jag nog ta med mig. Inte för att söka kontakt med omvärlden, utan för att kunna bli nådd (du vet hur det är när man har barn, och är en orolig hönsmamma).
Om det inte går att fixa en pensionatvistelse, så går det bra med ett presentkort på Fyrishovs Spa.
Sedan önskar jag mig det där huset som jag hittade för en tid sedan. Läget är otroligt bra; nära till både stan och skogen. Trädgården är lagom stor, och katterna skulle kunna vara ute. Visserligen får barnen lika långt till lekis/skolan som de har nu, men det är smällar man får ta.
Om huset inte går att fixa, så går det bra med en ny kaffebryggare istället. Den nuvarande gick nämligen sönder idag. Vi har inte ens haft den i två år, men med hänsyn till den mängd kaffe vi häller i oss, så var den säkert 250 år, räknat i kaffebryggare-år.
Vidare önskar jag mig en minivan. Då skulle hela familjen kunna åka bil bekvämt.
Om du inte hittar någon minivan, så kan vi ta ett trepunktsbälte till sittplatsen i mitten i baksätet på nuvarande bilen. Smilla är så stor att hon snart kan byta från barnstol till sittkudde, och då vill man ju kunna ha alla barnen där bak.
Jag önskar mig också ett helt dygn då barnen inte skriker och bråkar med varandra. Om det är en omöjlighet, så önskar jag mig istället en stor förpackning öronproppar.
Och så önskar jag mig något som jag egentligen inte vill önska mig, nämligen ett terminskort på Friskis & Svettis.
Jag menar, egentligen är jag ju lite för lat för att hålla på med trappmaskiner, roddmaskiner och allt vad det heter. Dessutom äger jag inga hippa träningskläder, och skulle heller aldrig slänga ut pengar på något sådant. Men samtidigt är jag ganska avundsjuk på Jerry att han kommit igång med träning. Så om det är ok att man tränar i en urtvättad t-shirt och ett par dito mjukisbrallor, så må det vara hänt.
Annars kan jag nöja mig med ett par gångstavar och en våg.
När jag ändå är igång, så kan jag ju inte avstå från att planka den önskan Tintin framförde en jul för några år sedan; Tio stora svarta sopsäckar fyllda med hundralappar.
Om du inte hittar några sopsäckar, så går det lika bra med en trisslott.
Presentkort hos någon flink massör skulle sitta fint. Men om ingen flink massör står att finna, så kan jag nöja mig med några sådana där stora, superlyxiga badlakan.
Jag önskar mig även en barnfri helg för mig och AG. Och till denna önskan kan jag inte se några alternativ. I värsta fall får väl Tomten själv vara lekfarbror över en weekend, så att jag och AG kan ligga i sängen och titta på film, dricka vin, beställa pizza, umgås och äta gott utan att det finns några "störande moment" runt omkring.
Sist men inte minst, så önskar jag mig en hemhjälp. Han/hon skall tvätta och stryka med samma glädje som han/hon tömmer kattlådan och går ut med soporna. Det gör ingenting om han/hon har goda kunskaper i matlagning. Ev. praktik på en pizzeria ses som ett extra plus.
Om det inte finns någon hemhjälp att tillgå, så kanske jag kan nöja mig med en ny dammsugare. Om inte heller det är möjligt, så går det även bra med en damsugare.
Jag hoppas att du inte ser mina önskningar som alltför extravaganta. Jag har, som sagt, aldrig önskat något tidigare, och jag är en (ganska) snäll människa.
Tack på förhand!
... link (0 Kommentare) ... comment
Jag funderar på att sälja min kropp
thewitch, 09:53h
Ju mer tiden går, desto mer övertygad blir jag om att jag är ett medicinskt under, och därför borde sälja min kropp till forskningen.
Jag sover inte. Eller jo, det gör jag ju. Men inte på långt när så mycket som jag borde. Om jag ser tillbaka någon månad, så är min totala sömnmängd per dygn uppskattningsvis 2½-3 timmar.
Jag har försökt med alla tänkbara knep, men ingenting hjälper. Om jag lyckas somna när jag går och lägger mig på kvällen, så vaknar jag garanterat efter ca 45 minuter. Då är jag klarvaken, och det är totalt omöjligt att somna om den natten.
Visst får jag svackor under dygnet då jag är dödligt trött, men tro inte att jag kan sova för det. Jag brukar försöka ta tillfället i akt och slumra till någon timme på dagen när Smilla vilar. Men inte 17 räcker det. Ofta lyckas jag inte somna då heller, men jag får vila lite iaf.
Det är så frustrerande att ha det så här. Dessutom blir man ju "dum i huvudet" av att inte sova.
*suck*
Jag sover inte. Eller jo, det gör jag ju. Men inte på långt när så mycket som jag borde. Om jag ser tillbaka någon månad, så är min totala sömnmängd per dygn uppskattningsvis 2½-3 timmar.
Jag har försökt med alla tänkbara knep, men ingenting hjälper. Om jag lyckas somna när jag går och lägger mig på kvällen, så vaknar jag garanterat efter ca 45 minuter. Då är jag klarvaken, och det är totalt omöjligt att somna om den natten.
Visst får jag svackor under dygnet då jag är dödligt trött, men tro inte att jag kan sova för det. Jag brukar försöka ta tillfället i akt och slumra till någon timme på dagen när Smilla vilar. Men inte 17 räcker det. Ofta lyckas jag inte somna då heller, men jag får vila lite iaf.
Det är så frustrerande att ha det så här. Dessutom blir man ju "dum i huvudet" av att inte sova.
*suck*
... link (0 Kommentare) ... comment
... older stories
