lördag, 11. september 2004
I’m the quiet kind, wo-oh
thewitch, 01:15h
Idag kom Tintin hem från skolan, tätt följd av Aram (de åker med Arams pappa denna vecka).
Hej. Får jag sova hos Aram inatt? Det är ok med Kamran. Det har varit bra i skolan idag. Får jag följa med dem till Fyrishov och bada imorgon? hann han med, innan de båda gossarna sedan försvann igen, med en nypackad ryggsäck.
Usch, jag måste vänja mig med att han börjar bli stor. Men det är inte lätt...
Love och Smilla har gjort sitt bästa för att hålla låda ikväll. När Love kommer hem från lekis höjs tempot/ljudnivån/adrenalinnivån avsevärt i lägenheten. Men i rättvisans namn måste jag väl säga att även Smilla kan göra sina föräldrar medvetna om att de lever... Hon är envisare än en gammal get - fråga mig inte varifrån det kommer.
När de två änglarna somnar blir det som att gå från 280 till 0 på en sekund. Tempot, ljudnivån och adrenalinnivån sänks till det normala, och själv sitter man och känner sig som en urvriden disktrasa.
Stoppa pressarna!!
...eller vad man nu säger... Men något extraordinärt sensationellt har hänt idag. Sätt dig bekvämt, och se till att du har en skvätt amoniak till hands att sniffa på, när du läst kommande mening.
Jag har kokat kalops idag!
Jo, det är sant. Jag tillagade rätten från scratch - inte en konservburk så långt ögat nådde. Barnen (och AG också, för den delen) åt med god aprit, om än med något förvånat höjda ögonbryn. Jag fick blodad tand, och skall bannemig försöka mig på såväl dillkött som pepparrotskött!
Men berätta det inte för någon. Jag vill ju inte solka ned min image.
Någon regelrätt förkylning har inte brutit ut, och nu har jag tröttnat på att vänta på den. Halsen har varit lite rosslig idag, men nu är det bannemig dags att jag hostar upp mig.
Imorgon är jag nämligen bjuden på födelsedagsfika hemma hos min kompis R, och det vill jag inte missa! Dessutom skall en loftsäng monteras ned hemma hos Shw (AGs uppgift). Sedan får vi hjälp med att frakta hem den. Och så skall den monteras upp i Tintins rum... Av rent relationsstrategiska skäl ser jag det säkrast att AG lämnas åt sitt öde med denna uppgift, medan jag tar med mig Love och Smilla på födelsedagskalas.
Så fördelar vi arbetsbördorna i den här familjen.
Hej. Får jag sova hos Aram inatt? Det är ok med Kamran. Det har varit bra i skolan idag. Får jag följa med dem till Fyrishov och bada imorgon? hann han med, innan de båda gossarna sedan försvann igen, med en nypackad ryggsäck.
Usch, jag måste vänja mig med att han börjar bli stor. Men det är inte lätt...
Love och Smilla har gjort sitt bästa för att hålla låda ikväll. När Love kommer hem från lekis höjs tempot/ljudnivån/adrenalinnivån avsevärt i lägenheten. Men i rättvisans namn måste jag väl säga att även Smilla kan göra sina föräldrar medvetna om att de lever... Hon är envisare än en gammal get - fråga mig inte varifrån det kommer.
När de två änglarna somnar blir det som att gå från 280 till 0 på en sekund. Tempot, ljudnivån och adrenalinnivån sänks till det normala, och själv sitter man och känner sig som en urvriden disktrasa.
Stoppa pressarna!!
...eller vad man nu säger... Men något extraordinärt sensationellt har hänt idag. Sätt dig bekvämt, och se till att du har en skvätt amoniak till hands att sniffa på, när du läst kommande mening.
Jag har kokat kalops idag!
Jo, det är sant. Jag tillagade rätten från scratch - inte en konservburk så långt ögat nådde. Barnen (och AG också, för den delen) åt med god aprit, om än med något förvånat höjda ögonbryn. Jag fick blodad tand, och skall bannemig försöka mig på såväl dillkött som pepparrotskött!
Men berätta det inte för någon. Jag vill ju inte solka ned min image.
Någon regelrätt förkylning har inte brutit ut, och nu har jag tröttnat på att vänta på den. Halsen har varit lite rosslig idag, men nu är det bannemig dags att jag hostar upp mig.
Imorgon är jag nämligen bjuden på födelsedagsfika hemma hos min kompis R, och det vill jag inte missa! Dessutom skall en loftsäng monteras ned hemma hos Shw (AGs uppgift). Sedan får vi hjälp med att frakta hem den. Och så skall den monteras upp i Tintins rum... Av rent relationsstrategiska skäl ser jag det säkrast att AG lämnas åt sitt öde med denna uppgift, medan jag tar med mig Love och Smilla på födelsedagskalas.
Så fördelar vi arbetsbördorna i den här familjen.
... comment