Om min mamma hade sett mig idag, så skulle hon blivit tårögd av lycka. Jag var nämligen uppe innan AG vaknade, och bakade matbröd! Men jag vaknade också ganska sent, så det blev inte frukost med nybakat bröd, utan snarare en supersen brunch. Nybakat valnötsbröd med prästost är inte fy skam.
Och när man har ångan uppe i köket, så är det ju lika bra att fortsätta. Toscakaka kan man aldrig få för mycket av. Som den generösa människa jag är, så delar jag härmed med mig av mitt recept på toscakaka. För att ge ett rättvisande namn åt den, så kan vi ju kalla den för
Tusen points.

Sätt ugnen på 175 grader.
Smöra en form (helst med löstagbar kant)
Smält 50 g margarin eller smör, häll i 1 dl mjölk
Vispa 2 ägg och 2 dl socker pösigt.
Tillsätt mjölk + fett, samt rivet skal av en citron, rivet skal av 1 lime, knappt 1 dl berberis (detta ger kakan en fräsch, syrlig smak)
Blanda 3 dl vetemjöl och 1½ tsk bakpulver, och tillsätt sedan detta i smeten.
Grädda ca 25 min i nedre delen av ugnen (den skall inte bli helt klar).
Hacka under tiden pecanötter, hasselnötter och tillsätt lite mandelspån (mängd efter tycke och smak, jag brukar hamna på en total mängd av ca 200 g)
Smält 150 g margarin. Tillsätt 1 dl socker, 1 dl ljus sirap, 3 msk vetemjöl och 3 msk mjölk, och låt blandningen sjuda under omrörning tills den tjocknat. Rör ner nöt- och mandelblandningen.
Bred glasyren över kakan, och sätt in i mitten av ugnen. Grädda tills glasyren fått färg, ca 15-20 min.
Låt kakan svalna lite innan den tas ur formen, sedan är det bara att svulla!

Jag chockar alla (inkl. mig själv) med att ta mig i kragen och utföra FredagsFyran.
Veckans tema är Anonymitet;

1. Är du anonym utav dig på bloggen?
Njae, det är väl synd att säga, men det beror förstås på vad man menar med anonym. Jag har inte lämnat ut varken telefonnummer eller personnummer, och skriver inte om mina sexuella preferenser. Men jag skriver om en del av det som händer i min vardag. Jag anser mig inte vara anonym, även om jag är så otroligt mycket mer än det som förmedlas här.
2. Varför tror du folk vill vara anonyma?
Inte en susning. Men de kanske är rädda för "galningar" föredettingar e.dyl. Eller så kanske de friserar det de skriver, och därför måste vara anonyma.
3. Spelar det någon roll? (fråga 2 alltså)
Nej, inte för mig. Jag läser bara bloggar där jag vet vem personen är, även om den skriver "anonymt"
4. Hur känns det idag?
Jovars, det är synd att klaga.