måndag, 23. augusti 2004
The winner takes it all
Idag hämtade jag Tintin efter avslutad skoldag, och så begav vi oss mot Stockholm. Efter min obligatoriska runda på Panduro, så hade vi stämt möte med r2, M, Carina och Saffran BR i Gallerian. Anledningen till mötesplatsen var förstås Tintin. Han strosade omkring bland hyllorna, men hittade inget att köpa (iaf inget som hans pengar räckte till). Han blev lite ledsen, men det gick snabbt över när han insåg att han inte behövde gå därifrån tomhänt iaf :)
(nej, vi snattade inte!)
KA slöt upp, och vi strosade vidare. Efter en liten sväng in på Lagerhaus hamnade vi på en mysig mongolisk restaurang, där vi åt gott och trivdes.
Det är helt fantastiskt vilka underbara människor jag träffat via nätet! Det går alltför lång tid mellan gångerna jag träffar dem irl, men när jag väl gör det så känns allt bara helt ok. Jag känner mig absolut tillfreds i deras sällskap. Tiden rusade iväg, och våra magar blev proppfyllda. Jag tror bannemig att Tintin var den som åt mest (åtminstone i proportion till kroppsstorlek). Jag har nog aldrig sett honom äta så mycket!

Innan jag åkte hemifrån stod jag med två Swebusexpress-tidtabeller i handen. Jag slängde den ena eftersom den var gammal, och tog med mig den andra.
När klockan nu närmade sig halv nio var det dags att styra kosan mot centralen, eftersom bussen skulle gå 20.25. Vännerna kramades, och Tintin och jag sprang mot gaten. Där var det tomt som i graven. Jag letade efter informationstavlor, utan att bli klokare av det. En Swebus-människa som tittade fram bakom en pelare fick bli mitt offer. Var hade bussen, som skulle avgå om bara ett par minuter, tagit vägen?
Nej, det går ingen buss till Uppsala 20.25 sa han.
Jo, det står ju här i tidtabellen sa jag, och bläddrade förnumstigt fram sidan för linje 899.
Jamen, det där är en gammal tidtabell sa han. Och jodå, en titt på datumangivelsen på framsidan gav honom rätt. Jag hade fått med mig den gamla tabellen. Den nya låg hemma i soporna!
Nåja detta var ju, tack och lov, inte att jämföra med jordens undergång. En halvtimme senare klev vi ombord på bussen som skulle ta oss hem.
Under bussresan läste vi Gummi-Tarzan. Vi hade läst halva boken på väg till Stockholm, och nu passade vi på att läsa ut den. Tintin gillade verkligen boken, men jag blev lite illa tillmods av att läsa den. Den handlar om en kille som blir mobbad i skolan, och inte speciellt snällt bemött av sin pappa. Det hade känts mer ok om boken haft någon sensmoral, men någon sådan kunde jag inte hitta.
Jag kanske inte är tillräckligt ung för att förstå.

Både Tintin och jag var ganska matta när vi kom hem. Men innan han stupade i säng, var han tvungen att visa AG sin nya "glidflygare" (jäklar vilken fart det var på den!).
Själv hade jag fått post från ytterligare en nätvän, och blev (som vanligt) glad i magen av det. Henne har jag visserligen inte träffat irl än, men det är bara en tidsfråga.
Det finns verkligen en uppsjö av nötter där ute i cyberrymden, men när jag snubblat på dem har jag valt att sparka dem åt sidan. Kvar har då blivit en skara alldeles underbara, självständiga och intelligenta individer.
Jag är lyckligt lottad!

Nu skall jag titta på CSI, och sedan falla i koma.

... comment