lördag, 11. december 2004
Ännu en dag i paradiset
Underbart.
Det här är ett av livets glädjeämnen. Familjen sover, och jag sitter här ensam med tystnaden och njuter!

Huvudvärken kommer och går, men är (tack och lov!) inte lika illa som i början. Jag har bestämt mig för att det måste handla om muskelvärk från nacken. Jag vägrar helt enkelt se någon annan möjlig förklaring. Och om det vore något allvarligt, så borde jag väl inte stundvis vara smärtfri? Eller hur!?
Jag skall släppa loss AG på nacken, och om inte det hjälper får jag väl masa mig iväg till en massör. Vid närmare eftertanke, så skulle jag nog inte ta skada av en helkroppsmassage. Gärna utförd av en tjusig karl med stora fasta händer. Han skulle ju tex kunna arbeta i kortbyxor och linne brynja... och spela vacker musik i bakgrunden... och bjuda på någon god juice... och vara trevlig, intelligent och pratsam... och...
*host*
Åter till ordningen.

Kattbeståndet har decimerats till tre. Mamma och syrran var här härom dagen, och syrran tog med sig två kattungar hem. Så nu har vi bara en kattunge kvar, och den skall vi behålla. Hon är helt enkelt för söt för att lämna ifrån sig (som om inte alla kattungar vore det?). Hon är långhårig, ullig och mjuk, och har fått namnet Tjet!
Och ja, namngivningen är väl "till viss del" inspirerad av årets julkalender (som är hur bra som helst, eller vad säger Patron!).

Jahaja, är det meningen att man skall ha advents-/lucia-/julpyntat? Nä, nåt sånt har vi inte haft för oss här.
Jo, förresten. Imorse tyckte AG att det var alldeles för mörkt vid frukostbordet (levande ljus), så han krafsade fram en sådan där stjärna och satte i fönstret. Men annars lyser juleljusen med sin frånvaro. Men framåt lucia får väl AG fixa fram staken i fönstret. Julgranen kommer inte på några villkors vis fram tidigare än dagen innan julafton. Och ja, den är av plast.
Vid något svagt tillfälle av modersinne lovade jag dock Tintin att vi skall baka saffransbullar (och då menar jag bullar) och pepparkakor (köpt deg) i helgen.
Hur kan jag ha fått en så huslig son? Det borde ju vara genetiskt omöjligt. När han dessutom går omkring och berättar hur roligt det är att virka i skolan, ja då får jag nästan ångest.

Nåväl, jag är iaf jäkligt sugen att samla ihop ett gäng människor och dricka glögg i all enkelhet. Om jag hittar en lämplig dag i kalendern, så skall jag bannemig göra ett seriöst försök!

Och så kanske jag borde flytta in på min nya webplats. Designen är redan klar - i huvudet. Och det kan jag lova er, mina vänner; om det bara blir hälften så bra som det är i mitt huvud, ja då kommer inte ett öga vara torrt!
Om jag ser realistiskt (?) på det, så kanske nyåret är en lämplig tidpunkt för sjösättande.

Och så kanske jag borde svara i gästboken. Ja, det borde jag.
Men nu skall jag spela Ordspel och fortsätta smutta på min öl!

Fridens liljor!

... link (0 Kommentare)   ... comment