torsdag, 2. december 2004
Det är synd om mig
Det blir ingen Arlandafrukost för mig idag. Det är bara att se realistiskt på situationen. Efter en natt med vidrig huvudvärk och utan en blund i ögonen, sitter jag här och tycker synd om mig själv.
Det känns så trist, eftersom jag mycket hade sett fram mot att äntligen få träffa en nätperson för första gången. Ja, det är klart att jag har sett fram mot att träffa Carina och KA också, men dem har jag ju träffat tidigare.
Huvudet är tungt, kroppen är matt, och jag är ledsen. Jag får tillbringa dagen med täcket över huvudet.

... comment